Saknad...

Nu har då min älskade Atlas åkt hem med sin husse igen... :(
Känns så oerhört tomt här hemma nu. Min klantiga lilla oxe som blivit så stor och jag får inte vara med och se hur mycket han utvecklas och blir stor.... Livet är bra hårt ibland.

Akita var sååå överlycklig att se sin bror igen, nu går hon och piper och letar efter dem båda.
Det var så underbart att se dem tillsammans igen, de hör ihop.
Matte och Husse fick också chansen att prata ut lite grann, vilket var oerhört skönt och välbehöveligt...
Nu är man mest blåst i huvudet då det var många känslor och tankar som skulle ventileras.

Jag hoppas att något gott kan komma ur detta, orkar inte med fler besvikelser och bråk i mitt liv.
Kanske, och jag hoppas verkligen, att vi kan prata och träffa varandra utan att såra varandra...
Jag vill bara få vara lycklig för att jag är jag.......

Kramar till dig Atlas!! Sköt om Husse så han får styrkan med!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0