Mitt liv som... mig själv!

ÄNTLIGEN!! Har inte tid att skriva egentligen, men måste få skryta lite!! Var ute med Akita på förmiddagen, spårade lite älg... På väg hem brakar det till 20 meter från oss, 2 älgar stötte vi som brakade väg i ful fart. Helt i extas var både jag och Akita,, Vi har inte stött på älg tidigare så detta var ju ett guldtillfälle att släppa henne! Var i valet och kvalet om jag vågade! Löpet har slutat nu iaf, men Vargen? Var är den? Ringde till pappa min och frågade om jag vågade släppa henne, eller om jag fick släppa henne... Var ju inte på vår jaktmark!! Men, det är bekantas mark, så han gav mig tillåtelse att släppa henne, vi jagade ju inte iaf! :))

Sagt och gjort. Akita släpptes och hon drog iväg i full fart efter de båda älgarna... "gångskall" hördes, fast det gick i 120! Efter en kort stund kom då ståndskallet! Ni anar inte hur stolt och glad man blir när man upplever detta! EN gång tidigare har hon "jagat" så här, och det var i grishägnet. Älg ute i det vilda är ngt annat, visste inte om hon skulle våga lämna min sida, men det gjorde hon med beröm!

Värre var det sen när matte skulle försöka smyga sig på trion... Gick ju inte att smyga för fem öre. Snårigt och torra grenar överallt, så jag skrämde älgen. Hörde hur de brakade iväg!! NEJ!!

AKita tystnade och efter ngn kort minut så kom hon tillbaka till mig =)) Ett tag trodde jag att jag släppt henne för att aldrig mer få se henne.... Jag är ny i jakten,,, märks det??! ;) Men nu är jag stolt och upprymd och vill ut igen!! Min duktiga Akita!!!!!